Den 2 september 2025 ordnade Sydösterbottens sysselsättningsregion ett sysselsättningsseminarium för regionens kommunala beslutsfattare med teman som inledandet av arbetet med sysselsättningsstrategin, lokal politik för sysselsättningsledning samt vår regions livskraft, attraktionskraft och förmåga att behålla arbetskraft. Evenemanget öppnades av den tillförordnade chefen för samkommunen, rektor Esko Lehtimäki. I sitt inledningsanförande konstaterade Lehtimäki att samkommunens målsättning alltid har varit att inte utbilda för arbetslöshet. Som den enda samkommun i Finland som ansvarar för både utbildning och arbetsförmedling har vi fortfarande detta mål klart för oss och ser fördelarna med att samla dessa tjänster under ett och samma tak.
Vid årsskiftet överfördes ett trettiotal medarbetare från staten till kommunen genom en verksamhetsövergång. Den personal som överfördes från staten har varit tvungen att se över sina arbetsbeskrivningar, vänja sig vid nya arbetssätt och vänja sig vid varandra som kolleger. Men, som Lehtimäki beskrev det, vi har lyckats få en gemensam orkester att ljuda. När det gäller de frivilliga sysselsättningstjänster har vi tyvärr varit tvungna att stänga verkstäderna under våren, men vi har redan skapat nya lösningar för lokalerna och verksamheten, och vi överväger och kartlägger aktivt olika alternativ. Lehtimäki påpekade också att den tidigare regionala sysselsättningsstrategin utarbetades 2016, så det är hög tid att uppdatera den.
Processen för personkundservice definierar arbetet för egna coacher
Jonna Heinonen, servicechef för personkundservice, fortsatte evenemanget med att förklara kundstrukturen och de olika kundgrupperna inom personkundservice. De olika kundgrupperna har lite olika servicebehov och egenskaper. Sysselsättningsregion är en myndighet som styrs av olika lagar, till exempel lagen om ordnande av arbetskraftsservice, lagen om utkomstskydd för arbetslösa och förvaltningslagen. Heinonen presenterade också serviceprocessen, som till stor del styr det dagliga arbetet för egna coacherna. I serviceprocessen ingår bland annat inledande intervjuer ansikte mot ansikte, som ska genomföras inom fem arbetsdagar efter det att arbetssökandet har inletts för varje arbetssökande. Heinonen använde också kundfallstudier för att illustrera den dagliga rutinen och olika situationer i den personkundtjänsten, och de olika kundfallstudierna väckte frågor och kommentarer från publiken.
Sysselsättningen är kärnan i vår regions livskraft, inte bara en kostnad
Markus Blommendahl, servicechef för arbetsgivare- och företagstjänster, förklarade arbetsfördelningen mellan kommunernas ekonomiska verksamhet och sysselsättningsregionen i enlighet med serviceplanen för sysselsättningsregionen. Enligt Blommendahl är det viktigt att samarbeta för att försöka undvika dubbelarbete. Under det senaste året har företags- och arbetsgivarservicen i Sydösterbottens sysselsättningsregion haft ett nära samarbete med de kommunala näringslivsaktörerna. Tillsammans har man till exempel utarbetat regler för serviceprocessen för företagare med startpeng. Det är fortfarande viktigt att stödja de tidiga skedena av företagandet och startpeng är ett verktyg för detta.
Blommendahl presenterade också statistik över de största arbetsgivarna i vår region, antalet nystartade företag, utvecklingen av lediga platser och resultaten av den nationella undersökningen av kundnöjdheten bland arbetssökande. Avslutningsvis utmanade Blommendahl publiken genom att säga att nya lösningar bara kommer att uppstå om vi vågar tänka annorlunda och att det är upp till beslutsfattarna att möjliggöra även dessa djärva experiment. Detta kan kräva större ansträngningar än för närvarande, men sysselsättning bör ses som kärnan i vår regions vitalitet, inte bara som en kostnad.
Uppgiftens omfattning påverkar allt kommunalt och regionalt beslutsfattande
Sysselsättningsdirektör Anu Salmela berättade om de indikatorer som staten använder för att följa upp sysselsättningsregionernas verksamhet. I den första uppföljningsdiskussionen konstaterades att Sydösterbottens sysselsättningsregion, liksom de övriga sysselsättningsregionerna i Södra Österbotten, har kommit i gång mycket bra trots det utmanande arbetsmarknadsläget. UF-centret följer noga med bland annat hänvisningarna till tjänster. Salmela påpekade dock att även om hänvisning till tjänster är en indikator för övervakning av aktiviteter, är det inte ett resultat, utan bör betraktas som ett resultat när det gäller sysselsättning. Därför är det också mycket viktigt att förstå de olika effektkedjorna. En särskild diskussion fördes om anställning av arbetssökande med anpassad arbetsförmåga och om de möjligheter som kommunerna kan erbjuda.
Vid sidan av den lagstadgade sysselsättningstjänster diskuterades också organiseringen av frivilliga sysselsättningstjänster i kommunerna. Frivilliga sysselsättningstjänster är en mer flexibel och skräddarsydd lösning som kompletterar lagstadgade tjänster. Frivilliga sysselsättningstjänster stöder kommuninvånarna i en svår arbetsmarknadssituation och förebygger utslagning. Salmela bad publiken att fundera på om sysselsättningsregionen kan vara effektiv om kommunerna i sysselsättningsregionen driver frivilliga sysselsättningstjänster utan samarbete. Salmela ansåg att kommunernas frivilliga sysselsättningstjänster under inga omständigheter får läggas ned, eftersom följdeffekterna av att lägga ned dem skulle vara betydande.
Arbetsförmedlingsområdet är brett och konjunkturkänsligt. Därför är det regionala samarbetet och att alla kommuner i regionen förbinder sig till en gemensam strategi avgörande för en verklig förnyelse. Det är också viktigt att fundera på hur vi kan koppla samman sysselsättningsstrategin med Sydösterbottens regionprogram, som har utarbetats fram till 2030. I sitt anförande presenterade Salmela också olika förslag till åtgärder för att stödja samarbetet och beslutsfattandet mellan kommunerna. I och med att nya fullmäktigeperioder inleds sätts också ramarna för sysselsättningsregionens verksamhet, och kommunernas och sysselsättningsregionens roll förändras och preciseras. Kommunerna måste till exempel fundera på vilka målgrupper de vill fokusera på inom arbetsförvaltningen och var resurserna ska satsas i framtiden. Efter de inledande anförandena gavs deltagarna möjlighet att i mindre grupper arbeta med olika sysselsättningsfrågor utifrån den egna kommunen och regionen som helhet. I slutet av evenemanget enades man om att det är viktigt att anordna liknande evenemang i framtiden för att säkerställa ett närmare samarbete och framsteg.
